Det händer då och då att Lekholmen får vara platsen för något unikt och vackert, nämligen ett dop.

Ibland är det ett barn som döps, men oftast är det faktiskt en tonåring som är här på skribaläger som väljer att döpas här i lägergemenskapen. Så var det idag! 

Dagens doppräst, Daniel Björk från Petrus församling, talade om att dopet är som att få ett medborgarskap i ett land. Tecknet på att du alltid är välkommen och har en plats i det land som lite flummigt kallas för Guds rike. 

Men det som talade mest till mig var liknelsen om dopet som en adoption. Att när någon blir adopterad så blir man på riktigt barn till de nya föräldrarna. På samma sätt blir den döpta på riktigt Guds barn. 
Mina tankar gick genast till ett annat dop här på Lekholmen för ett par år sedan. En adopterad pojke som blev döpt just här på Lekis… Men det är en annan historia. 

Den här holmen är full av vackra minnen och berättelser. Det är det som gör den så fantastisk.