Jag har nu en tid funderat på vad jag skulle skriva om i det här bogginlägget, det finns så mycket man kan skriva om när det kommer till Lekholmen. Det händer så mycket olika saker på holmen och det kommer så många olika människor hit, så det känndes svårt att välja en händelse eller känsla att skriva om. Så till slut valde jag att istället för att välja skulle jag bara skriva om allt, att skriva om hur mångsidigt jobbet på Lekholmen är.

Under de snart två veckorna jag varit på holmen som hjälpis har inte en ända dag haft samma schema, varje dag ser lite annorlunda ut. Det kan nog visserligen stundvis bli stressigt att inte veta vad som kommer hända, men samtidigt är det spännande. Man vet aldrig om bastun kommer gå sönder eller om det blir bulla till mellanmål. Ibland är överraskningana kanske inte alltid positiva, dom flesta blev ganska ledsna när bastun gick sönder. Men för varje stressig eller mindre trevlig sak händer någonting roligt. Det är nog mångsidigheten med jobbet som får mig att komma tillbaka år efter år. Gemenskapen på Lekholmen är en stor del av det också. Man vet aldrig vem som kommer ut till holmen, det finns alltid gamla och nya vänner att tala med och nya tankar att tänka på.

Annat än olika människor är det här jobbet fullt av olika arbetsuppgifter att lära sig. Det här jobbet är väldigt socialt, jag har umgåts med alla åldrar under min tid här. Allt från barnen på barnens-tisdag till ungdomarna som kommer på besök och äldre församlingsaktiva som hört talas om lekholmen och ville komma för att se hur holmen ser ut. Utöver det sociala har jag dessutom fått lära mig hur man tänder eld för att grilla och hur man hugger ved.

-Sofia